Är man en bra förälder om man...

...älskar sina barn hejdlöst?
...behöver egentid emellanåt?
...skulle dö för sina barn?
...inser sina begränsningar, och ber om hjälp därefter?
...överöser barnen med kramar & pussar?
...anser att gränser är en viktig del av ett barns uppväxt?
...säger varje dag att man älskar dem?
...inte alltid orkar vara pedagogisk?
...prioriterar barnen framför sig själv?

Är det inte att vara människa, att brista ibland? Att inte alltid orka?
När andra människor blir trötta av att träffa barn i några timmar, hur tror ni då föräldrarna har det? Hur DE orkar? Visst kan det ha med ålder & vana att göra, men VI BLIR TRÖTTA OCKSÅ.

Det är just DÄR avlastning behövs, i alla fall för mig.
Jag blir en bättre mamma av att inte alltid vara med barnen. Sån är jag, andra är på annat sätt.
Shoot me if you like, but that´s me.