Ja jag tror.

I lördags när vi var på Black Island med stora delar av familjen pratade vi bland annat om Caspians dop. Det skämtades friskt (bl a om att min bror som ska vara fadder skulle sjunga The Ark´s låt Breaking up with God) & även om hur kristen jag var. Eller inte, typ.
Det blev ganska tyst när jag sa att jag visst tror på Gud.

Fast jag tycker det räcker med att säga ATT jag tror. Jag tror att det funnits en person som motsvarar den vi kallar Jesus. Och att han hade nån typ av connection med en högre makt. Sen om man kallar den ödet, Gud eller nåt annat känns inte viktigt. Det har ju funnits människor i alla tider som kunnat få andra med sig. Det finns människor som använt det till absolut horribla saker.
Det finns också dem som gör något bra av sin förmåga. Jag tror Jesus var en sådan. En man med talets gåva, som säkert inspirerade sin omgivning. Alla berättelser kanske inte är sanna, det blir ju lätt så när det talas mycket om någon eller något. Tänk bara på visk-leken ;-)

I morgon är det i alla fall dax för dop. Att våra barn ska döpas har aldrig behövt funderas på, och vi har inte ens pratat om det för det känns självklart.
Så känner jag och andra känner nåt helt annat. Må så vara.
Jag har uttalat min åsikt här & är nöjd med det.
Over and out från Mon