A la Spanien...

Fruktstund...

...och badpojke :-)

Sommarmys

Med morfar på altanen.

Våra fina...

...finaste barnen i världen!

Viva Espana!

Japp, i morgon bär det av.
Kl 8 i morgon bitti rullar (förhoppningsvis) mina föräldrars bil med oss i, ut från trädgården. Så är det tänkt i alla fall.
I morgon kväll framåt 20tiden landar vi i Malaga, hämtar hyrbilen & styr kosan mot Almunecar där mina föräldrars lägenhet ligger.

Det ska bli skönt med (förhoppningsvis) sol & värme ett tag. Mys & slapp & slippa alla vardagsmåsten.
Enda haken är att jag kommer sakna Caspian så jag nästan dör & Fredde en hel del oxå.
Men Cas alltså, jag bölar bara jag tänker på det.

Nåväl. Dax att packa klart, duscha & försöka sova några timmar.

Over and out från Mon på ett tag.

Right here, right now.

Idag har jag äntligen utnyttjat presentkorten jag fick när jag fyllde 34, dvs för över ett år sen. Det blev lite akut eftersom de går ut nu i september. Jag började med fotvård så nu kanske jag vågar ha öppna skor på semestern. Sen blev det massage av rygg & nacke & det behövs verkligen.
När jag ligger på massagebänken med huvudet "i hålet" och tittar ner i golvet slår det mig att jag inte UPPSKATTAR tillräckligt att just då få egentid & bli omhändertagen. I huvudet far tankarna på att Aragons mage är paj igen ("Hoppas han inte bajar i min bil"), på barnen ("vad ska vi äta i kväll?") & på semestern (" Inte länge kvar nu. Lämna Caspian...") och tårarna tränger sig på. VARFÖR kan jag inte bara njuta av nuet, och inte tänka & planera allt samtidigt?
Allt måste ju inte bestämmas just då. Inget alls förresten.
Men min hjärna pausar inte, den går runt och runt och runt...

Hoppla hoppla

Nu har det gått så där lång tid sen jag bloggade, igen. Jag vet uppriktigt sagt inte vart tiden tar vägen. Här är den inte i alla fall.
Hur som helst.
Förra helgen var vi i Helsingborg. Åkte neråt när Fredde kom från jobbet & stannade i Karlskrona för att hälsa på hos en av valparna från Leias kull. Lille Balder (som vi kallade Bärgarn) bor med en jättegullig familj & det var kul att träffa dem allihop.
Vi blev såklart kvar där längre än vi tänkte och var inte vid hotellet förrän strax innan midnatt.
Lördag morgon åt vi en snabb frukost innan det bar av till Sofiero slottspark på hundutställning. Fredde ställde Alliz & jag hade min tredje & sista aspiranttjänstgöring. Jag blev godkänd & får nu jobba som ringsekreterare! Det var jätteskönt att bli klar & nu gäller det att jaga så man får börja jobba :-)
Söndagen hade vi kalas för mig, jag fyllde i onsdags men denna helgen jobbar jag så det fick bli i förväg.
Jag fick en massagedyna, massa fina blommor, pengar & ett kort som berättigar till en kostnadsfri vistelse i Spanien av mina föräldrar :-)
Spanien ja, det är bara 9 dagar till vi åker. Ska bli superhärligt & samtidigt börjar jag gråta när jag tänker på att inte träffa Caspian på så länge. Ja Fredde också men saknaden av en vuxen kan nog inte liknas vid att sakna sitt barn.
Se där ja, nu rinner tårarna igen.

Vuxenpoäng

Idag har jag varit på banken & höjt mitt pensionssparande. Nu när vi inte har hästen kvar så har ju utgifterna minskat så jag tänkte lägga endel av "överskottet" på pensionen. Jag höjde dessutom amorteringen på billånet, eftersom det sjönk rätt mycket när jag la in hela skatteåterbäringen på nästan 17000 för att sänka lånet. Tyckte nu att jag betalade "för lite" i förhållande till vad jag har råd med  så jag höjde avbetalningen med 300 kr i månaden.
Denna vilja att göra mig skuldfri har jag fått från mina föräldrar & det är en god egenskap tycker jag så TACK älskade päron :-)

Tisma då?

Ja en uppdatering i den frågan kanske är på sin plats.
Var på återbesök i fredags, hos Camilla som är ortoped på Läckeby Djursjukhus. Hon hittar ett ställe som Tisma ömmar på, precis där hon opererats. Det bedöms vara ett stift från op som lossnat & retar ett muskelfäste. För övrigt verkade allt bra efter op. Det lösa stiftet innebär dock att hon måste opereras igen, fast en mindre op den här gången. Stiftet måste bort och SEN hoppas vi att rehabiliteringen ska gå framåt. Det har gått så segt nu, fast hon tränat i mobilizern (löpband under vatten) en gång i veckan & varit på vibrationsplattan två gånger i veckan. Alltså, håll tummarna att det släpper efter nästa op...